Ledarskap & upplevelseproduktion 2011
Kroppefjäll, 2/2 2012
Fjärde kursträffen
Nu var det dags att samla gänget igen. Samlingsplats var denna gång Kroppefjäll vid Dals Rostock.
Välkomstfika och glada skratt inramade återseendet. Johanna Wallin var dagens föredragshållare. En glad och trevlig tjej från Bohuslän. Hon utbildar/coachar i ledarskap och är konstnär.Läs mer om henne.
Vi började dagen med en kommunikationsövning omkring ett enkelt problem där vi fick möjlighet till diskussion. Se möjligheter och mångfald. Lära oss att sortera och ta bort samt tänka utanför ramarna. Vår uppgift var att gå in flera gånger i möteslokalen, som var olika möblerad varje gång, och se hur möbleringen påverkade oss. Det var spännande att diskutera de olika upplevelserna.
Hon införde en ny person som hette ”Det tysta vittnet” i sitt resonemang omkring coachande ledarskap. Det finns rädsla och dramatik på ena sidan och ett hjärterum på andra sidan som innehåller fyra delar. Det är: Det väljande jaget, Det omhändertagande jaget, Det flexibla jaget och Det fria jaget. Alla delarna innehåller flera olika reaktioner som händer när vi är aktiva. Det tysta vittnet är den plats i processen jag återvänder till för reflektion och omstart. Vi gjorde övningar och reflektioner som var mycket intressanta.
Kroppefjällsgänget med Agneta, Adrian, Birgitta och Joakim dukade upp förträffliga måltider i köket på hus 10 där vi var inkvarterade. All mat hade tema Dalsland. Det smakade alldeles utmärkt.
På kvällen tog vår kursledare Anders taktpinnen och dirigerade oss i ett grupparbete. Vi blev indelade i tre grupper. Varje grupp skulle göra ett upplägg för ett utvecklande event med en grupp anställda. Vi fick en tidsplan på en förmiddag till att göra ett mötesschema med ett innehåll som leder fram till målet.
Frågor som skulle besvaras var:
Varje grupp presenterade sin lösning och de andra reflekterade över de andras modeller för den utvecklande förmiddagen, som i vissa fall växte och blev hela dagar. Vi tänkte så det knakade och tyckte kanske att de andra hade tänkt lite olikt oss, men ändå så var vi rätt lika i resonemanget.
Det var rätt skönt att sjunka ner i TV-soffan och kolla en stund på frågeprogrammet ”På spåret” medan matgruppen jobbade så svetten lackade. Trötta var vi nog alla och det blev läggdags rätt snart efter kvällsmaten utom för arrangörerna som hade nattmöte.
Minnesanteckningar av:
Sven