Ledarskap & upplevelseproduktion 2011
Åsens by, 10/12
Som vanligt startade dagen med en trivsam gemensam frukost i köket. Den stora grötkastrullen puttrade och det fanns gott om allt man kan önska. Upplevelseprogrammet med Sven, Jessica och David fortsatte och vi var förväntansfulla inför dagen. Först blev det samling utanför svinhuset där det blev lite plockepinnspel innan vi gick inomhus för att lyssna på hur skogsbruk ser ut nu för tiden. Om fredagen handlade om dåtidens liv på landet så var lördagen vikt för nutiden. Trion fortsatte i samma kunniga och informativa anda som under fredagen.
Efter den lilla stunden inne bar det iväg i tre bilar. Jag åkte med Sven ihop med Marco och Jonas. Första stoppet blev vid hembygdsgården mitt i Haurida kyrkby. Där finns även ladugården ditflyttad från Tutan som vi tittade på under fredagen. Sedan fortsatte turen i bil förbi den gamla medeltida träkyrkan till Hauridas handelsbod. Denär en ännu fungerande liten butik med bl.a. hundmat, tandkräm, julpynt och bröstkarameller. Vi handlade av den charmiga äldre damen som förestår butiken. Det är nog inte många dagar som kommersen är så stor som den blev när vi klev in i butiken under lördagsförmiddagen.
Nu började det suga i fikatarmen och som tur var nästa anhalt Wiredaholm där det blev kaffe i porslinskopp med blåbärscheesecake . Vi fick lära oss att den anrika gården finns omskriven redan i mitten av 1500-talet. Numera är det ett hotell med golfanläggning där det arrangeras allt från konferenser till familjära julbord. Hotellets ägare Anna bor där med sin familj och vi fick oss en rejäl dos av den småländska entreprenörsandan av henne till kaffestunden.
Vädret var ännu så länge torrt men en råkall vind ville gärna krypa in under jackan och det var ganska skönt att kliva i bilen till nästa anhalt. Det blev till Björkenäs naturreservatet där det var lunchdags. Vi tog på oss vindtätt så gott det gick och tog oss ner till sjökanten där det finns en bra matplats. Stormköken sattes igång och det blev varm potatis- och jordärtskocksoppa med isterband och persilja samt ett musigt bröd till. Det smakade fint. Platsen är värd ett besök men är nog bäst en solig vår- eller sommardag.
När vi plockat ihop efter lunchen bar det av upp för branten till p-platsen igen. Efter en väldigt kort färd med bilen till nästa stopp som visade sig vara förre markägaren till reservatet. När Jessica varit på rekognosering i bygden hade hon fått syn på en bonde och kört in på gården för att fråga om hon kunde ta med sina kurskompisar på studiebesök. Så blev det och vi blev mottagna i den gamla ladugården som numera bara inhyste en mindre skock får och ett rejält snickeri. De hade tidigare bedrivit hundpensionat men numera är Magnus pensionär och får snickra hur mycket han vill. Frugan är försäkringsombud på länsförsäkringar vilket var ett lyckokast för Jessica som fick reda på ”alla” storbönder i trakten. Det resulterade i nästa studiebesök. Men innan vi åkte vidare kom kaffetermosarna fram med saffranskakan. Magnus bjöd på fler berättelser om hur livet tett sig för en bonde på en anrik gård i Småland.
Det började skymma så smått och vi åkte vidare till Martin, storbonde med 139 kossor i en riktig ”hightechladugård”. Där gick kossorna omkring löst, åt, sov, fick ryggen kliad, idisslade, åt, och mjölkades i en maskin som vi förundrade tittade på. Martin hade köpt gården som han vuxit upp på och nästa generation, den lilla dottern, smög med oss på rundturen med ladugårdskatten i famnen. Ett spännande studiebesök i den moderna ”Bregottfabriken” som avlutade dagens informativa runda. En mörk och krokig väg ledde oss sedan tillbaka till Åsens by där vi fick en välbehövlig timmes vila på rummet innan kvällens övningar skulle starta.
Allt eftersom samlades vi åter i köket där vi startade med att strimla och skära grönsaker till kvällens wokrätt. Fast de flesta var lite för trötta för ännu en kväll i timmerkojan så blev det en mysig kväll. Vi lagade god wok över öppen eld . Som efterrätt blev det kladdkaka, vispgrädde, jordgubbar och maränger.
Under fredagen hade vi fått en uppgift att komma ihåg en minnesbild från de två upplevelsedagarna. Nu fick vi ta fram dessa minnesbilder och teckna ned dem med de kolkritor som gjorts under fredagskvällen vid timmerkojorna. Det hela avslutades med en liten vernissage.
Vi gick tillbaka från timmerkojorna i en kontemplativ promenad för oss själva. Gruppen hade kantat vägen med ljus & lyktor och satt upp fina visdomsord som vi kunde läsa i vinternatten. Vi avslutade i hagen vid ladugården och tackade för fina dagar.
Några av oss blev sittandes ännu en bra stund för att planera Kroppefjällsaktiviteterna till nästa träff.
Det var Nobeldagen, men det kom vi aldrig att egentligen reflektera över denna dag.
Dagens minnestolkare,
Birgitta